Nu är jag tillbaka. Jag måste erkänna att ni, i mina ögon, låg riktigt risigt till ett tag. Tidningen blev tunnare och tunnare och det redaktionella innehållet tappade både djup och bredd. Lokaler i GP-huset hyrdes ut till andra och från pendeltåget såg det ut att vara tyst och ödsligt bakom de stora fönstren. Det var finansiell kris och från utsidan uppfattades ett djupt journalistiskt mörker.

Jag förstår att det var riktigt tuffa tider men jag tror jag helt missbedömde känslan på Polhemsplatsen. När jag nyligen pratade med en gammal kompis på tidningen och frågade hur jobbig den här perioden var svarade han: "Undergångsstämning? Nej, tvärtom. Vi var galet taggade. Den interna kommunikationen funkade hur bra som helst. (VD) Martin Alsander var öppen och gav oss allt. I den osminkade versionen. Vi samlades bakom det, rygg mot rygg. Just då hade vi tagit en kula för honom".

Och hur går det nu då?

• Prenumerationerna ökar snabbare än planerat och nu hittar även de yngre till tidningen
• Betalväggen har slagit väl ut, precis enligt plan
• Det här borde leda till att annonsintäkterna börjar trilla in 
• Och sist men inte minst. Tidningen börjar fyllas med riktigt bra innehåll 

Underbart att höra. Välkommen tillbaka i matchen GP. Just nu behövs en stark och granskande kraft i vårt stad mer än någonsin. 

Hälsar Magnus, en nöjd prenumerant.